I morgon ställs socialförsäkringsminister Ulf Kristersson till svars för sitt siffertrixande. Det är oppositionen, med Tomas Eneroth (s) i spetsen, som krävt att Kristersson inför riksdagens socialförsäkringsutskott ska svara på frågor om de senaste turerna i sjukförsäkringsfrågan. Tyvärr känns mönstret igen…
Den 27 september skriver Kristersson en skönmålande DN-debattartikel, där han påstår att alliansregeringens sjukförsäkringspolitik varit både nödvändig och framgångsrik. Till stöd för sitt resonemang i DN-artikeln anför Kristersson en rad hårvinklade siffror, som sedan Dagens Eko effektivt sticker hål på.
När Dagens Eko tittar närmare på siffrorna visar det sig nämligen att av de drygt 60 000 personer som hittills utförsäkrats var ungefär en tredjedel (22 000 personer) sjukskrivna på deltid när de utförsäkrades. Men ett år efter utförsäkringen var endast 17 procent (ca 10 540 av de utförsäkrade) i någon form av sysselsättning. Då räknas alla former av anställningar (exemeplvis lönebidrag och Samhallsanställningar) samt alla olika typer av aktivtetsgrad (dvs såväl springvikariat som timanställningar). I vilken omfattning dessa personer arbetade redan när de utförsäkrades vet ingen idag. Däremot är det klarlagt att många av dem i statistiken går från kategorin ”i utanförskap” till ”i arbete” när de utförsäkras, trots att det enda som hänt dem är att de fattiggjorts pga att de blivit av med ersättningen från Försäkringskassan. Detta faktum nämner naturligtvis inte den siffertrixande socialförsäkringsministern något om i sin DN-artikel…
Tyvärr är det inte första gången som sakkunskapen tvingats konstatera att Kristersson medvetet hårdvinklar sjukförsäkringsstatistik till sin egen och alliansregeringens fördel. Här är ytterligare tre pinsamma exempel i samma gengre:
1. Om rehabiliteringsgarantin. För drygt ett år sedan påstod Kristersson att den så kallade rehabiliteringsgarantin varit framgångsrik, allt enligt en utvärdering från Karolinska institutet (KI). Men kort därefter uttalade sig de forskare, som Kristersson sade sig stödja sig på, i en helt annan riktning (se SvD-artikel): ”Ordet framgång är en överdrift. Ser man på sjukfrånvaron och förtidspensioneringen tillsammans så har rehabgarantin inte varit kostnadseffektiv”, sade Hillevi Busch, projektledare för forskargruppen vid Karolinska institutet som utredde rehabgarantins effekter. På en rad avgörande punkter visade Karolinskas utvärdering på att behandlingarna i själva verket ökade sjukskrivningstiden, vilket naturligtvis inte syntes ett spår av i Kristerssons utläggningar om den ”framgångsrika reformen”…
2. Om nytt arbetsmarknadsbegrepp. Riksdagen har vid olika tillfällen röstat för att man ska byta arbetsmarknadsbegrepp i sjukförsäkringen. Det begrepp som alliansregeringen införde 2008 (”reguljär arbetsmarknad”) byttes därför så småningom ut mot det som gällde tidigare (”normalt förekommande arbete”). Detta gillande dock inte Kristersson, så han försökte i vanlig ordning kasta grus i maskineriet med hjälp av siffertrixande. Först hävdade han att ett byte av arbetsmarknadsbegrepp inte var önskvärt eftersom kostnaden då skulle bli skyhög. Socialdepartementet hade nämligen på hans uppdrag kommit fram till att denna begreppsförändring skulle kosta ungefär 2,4 miljarder kronor årligen. Men detta synsätt hade Kristersson helt övergivit bara ungefär ett halvår senare. Nu argumenterade han istället för att det är så liten skillnad mellan de två begreppen att det vore bättre att komma med ett helt nytt, så som Försäkringskasssans utredare föreslagit. I detta fall gjorde ministern alltså en retorisk piruett och gick från en bedömning på 2,4 miljarder kr till 0 kr på endast några månader. Och detta utan att ens bli generad…
3. Om effekterna av regeringens politik. Att socialförsäkringsministern får kritik från sakkunniga och forskare för att medvetet skruva till statistiken är alltså långt ifrån någon ny företeelse. Redan i november 2010 avslöjade exempelvis forskarna Björn Johnson och Malin Junestav att Ulf Kristerssons beskrivning av sjukförsäkringen och de nya sjukreglerna är vilseledande. Också här trixande Kristersson med det faktum att en stor del av de långtidssjuka var deltidssjukskrivna. Forskarnas omdöme den gången blev att ”ministerns kreativa bokföring framstår som stötande.”
Kristerssons siffertrixande är naturligtvis inte bra för tilltron till ett av våra viktigaste trygghetsssystem. Enligt en studie, av sociologiprofessorn Stefan Svallfors, är det allt fler av oss som misstror sjukförsäkringen. År 2002 misstrodde exempelvis 23 procent av oss sjukförsäkringen i så motto att vi inte trodde att den klarar av att upprätthålla en hygglig levnadsstandard för de sjukskrivna. Åtta år senare (2010) ligger motsvarnade siffra på 35 procent.
Ska denna negativa trend kunna vändas måste nog socialförsäkringsminister Ulf Kristersson och alliansregeingen sluta upp med sitt siffertrixande och istället våga säga som det är. LO har länge krävt att regeringen ska erkänna att hela sjukförsäkringssystemet havererat och, istället för att med jämna mellanrum tvingas till ständiga småjusteringar, tillsätta en haverikommission för att se över och förbättra själva grunden i systemet. Är det inte snart dags för regeringen att släppa lite på prestigen och hörsamma detta krav?
**********************************
Media: Aftonbladet 1, 2, Arbetarbladet 1, 2, Arbetet 1, 2, Dagbladet 1, 2, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, Expr, Folkbladet, Gotlands folkblad, KvP, Länstidningen Södertälje, Norran, NBK, Piteå-tidningen, SvD, Värmlands folkblad, Östran 1, 2
Bloggat: Martin Moberg om ”arbetslinjen” och massarbetslösheten, Göran Johansson om Borg och a-kassan, Johan Westerholm om radhusvänstern, Alliansfritt Sverige om att den ena handen och den andra handen…, Lena Sommestad om kvinnors rättigheter, Peter Andersson om Björklund,