Facklig förnyelse bör hämta sin näring ur medlemmarnas vardag!

avatar

Frågan om vi ska fortsätta att tillåta diverse riskkapitalbolag att i princip ha ”fri dragningsrätt” på de skattepengar, som är avsedda att gå till välfärden, väcker debatt. Uppenbarligen finns det en djup folklig misstro mot vinstdriven välfärdsverksamhet.

I början av maj i år publicerades exempelvis en opinionsundersökning som visar att cirka 80 procent av svenskarna anser att vinster i välfärdssektorn ska återinvesteras i verksamheten och inte delas ut som vinst (se även en tidigare undersökning av Lärarnas Tidning). Dessutom anser mer än sex av tio alliansväljare (63 procent) att eventuella vinster i välfärdsverksamhet ska återinvesteras i verksamheten.

Frågar man de unga (i åldrarna 20–29 år) finns heller ingen större skillnad jämfört med resten av befolkningen. Enligt Folksams nyligen publicerade Välfärdsbarometer visar det sig att också de unga är mycket kritiska till vinster inom välfärdsområdet. Åtta av tio tycker nämligen inte att privata vinstintressen hör hemma i välfärden. Mest skeptiska är kvinnor.

Det var nog denna kraftiga folkliga underström som tog sig uttryck i LO-kongressens beslut om att en ”non-profit-princip” ska råda inom välfärdsområdet (vård, skola och omsorg). En liknande kritik formulerade dessutom TCO-kongressen i fjol, när man enhälligt ställde sig bakom kongressrapporten ”En bra välfärd för en bra livsfärd”.

Under rubriken ”Vinst ska återinvesteras i verksamheten”, står det exempelvis att läsa i TCO:s kongressrapport (sid. 28): ”Sverige är ett av få länder som tillåter att vinst som uppkommer i offentligt finansierade välfärdsverksamheter överförs till privata aktörer. Våra nordiska grannländer har exempelvis regler för att garantera att skattepengarna stannar kvar i välfärden. Idag har riskkapitalbolag stort intresse för den svenska välfärden. Sektorn är inte konjunkturkänslig och statistik från SCB visar att lönsamheten i välfärdsföretag är avsevärt högre än andra företag. Det behövs en analys av hur styrsystemen i offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska utformas för att kunna garantera hög kvalitet och uppfyllande av målen, liksom av konsekvenserna av olika sätt att hantera vinst i verksamheten.

Sverige har de senaste åren förlorat sin pallplats i OECD-ländernas välfärdsliga. Ersättningsnivåerna och försäkringsvillkoren i de svenska trygghetsförsäkringarna ligger i dag väsentligt under de nivåer som garanteras i många andra länder med motsvarande system. I takt med att ersättningarna och villkoren har försämrats har förtroendet för den svenska välfärdsstaten sjunkit, vilket har i sin tur har ökat efterfrågan av privata försäkringar.

När det gäller välfärdstjänsterna finns det som sagt en växande kritik, såväl från forskarhåll som från medborgarna, om att privatiseringarna och vinstdriften i välfärdssektorn gått allt för långt. Många ser dessutom att vanvård och bristande kvalitet i välfärden har ett tydligt samband med att privatiseringarna, i princip utan några djupare utvärderingar, drivits fram i rekordfart i vårt land.

Slutsats: Sveriges fall i välfärdsligan har helt uppenbart inte gått befolkningen obemärkt förbi. Det finns starka skäl att fortsätta det fackliga förnyelsearbetet och sträva efter ökad facklig relevans och lyhördhet. Facket måste hämta sin näring ur medlemmarnas vardag för att bli en tydlig röst i samhällsdebatten. Och ska riksdagspartierna upplevas som ett förtroendeingivande alternativ måste de presentera trovärdiga svar på de frågor som väcker medborgarnas oro inför framtiden. Först då kan en pallplats i välfärdsligan återigen vara inom räckhåll.

**************************

Media: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, SVD5, SVD6

Bloggat: Lena Sommestad om Karl Popper och politiken, Martin Moberg om Centern och ”Etiopiensvenskarna”, Anders Lindberg på AB:s ledarblogg om Stefan Hanna (c), Alliansfritt Sverige om regeringens ”storsinhet”, Roger Mörtvik på Utredarna.nu om arbetslöshetsförsäkringen,  Johan Westerholm om prestige, Claes Krantz om Annie Lööfeffekten, fler blogginlägg på socialdemokratiska programkommissionens blogg, Netroots, Politometern, Bloggar.se