Regeringen fortsätter sitt staplande av otydliga undantag i sjukförsäkringen

I dag presenterade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson, tillsammans med företrädare för de andra allianspartierna, de förslag till förändringar i sjukförsäkringen som man flaggat för en längre tid. Kristersson och Alliansen fortsätter med dagens förslag att lappa och laga på ett regelverk som läcker som ett såll. De lappar (nya undantag) som tillfogas denna gång är dessutom oväntat små. Gräsrötterna bland annat inom alliansens småpartier, som drivit på översynsarbetet, har alltså all anledning att känna sig svikna och övergivna.

I kort sammanfattning föreslår regeringen:

1. Ett nytt undantag införs – utöver de undantag som redan finns – som anger att om det vore ”oskäligt på grund av sjukdom” att en person lämnar sjukförsäkringen, efter att tidsgränsen på 2,5 år passerats, så ska han eller hon kunna stanna kvar i sjukförsäkringen. Vad som ligger i detta nya oskälighetsrekvisit är dock oklart. Det måste antagligen genomgå ett antal domstolsprövningar innan vi mer säkert kan säga något om vad som egentligen ligger i detta nya undantag.

2. De som utförsäkras fråm tidsbegränsad sjukersättning och nollklassas får nu en särskild sjukpenning, som ligger på samma nivå som de hade under arbetslivsintroduktionen (223 kr/dag). De får också möjlighet till ett bostadsstöd ”som tar hänsyn till försörjningsbörda”. De som berörs erbjuds alltså en ersättning som i bästa fall landar strax över existensminimum. Vad som händer med dem som hittills nollklassats, till följd av de orimliga regler som nu justeras något, framgår däremot inte av DN-artikeln.

3. Redan efter ett år (enligt nuvarande regler först efter 2,5 år) ska Försäkringskassan och arbetsförmedlingen kunna sätta in arbetslivsinriktad rehabilitering. Även om regeringen säger att detta ”minskar risken att människor faller mellan stolarna” kommer ändå ett stort antal personer, med allvarliga hälsoproblem, att fortsätta bollas mellan olika myndigheter och därmed också riskera att ”falla mellan stolarna”.

4. Arbetsfömedlingen får medel till 3000 extra platser ”speciellt för personer med nedsatt arbetsförmåga”. Detta är bra. Men med tanke på att ca 75 000 personer utförsäkras mellan 2010 och 2012 är denna satsning ändå långt ifrån tillräcklig.

5. Regeringen skjuter också till medel för att ”stärka tilltron till sjukförsäkringen”. Bättre än att satsa pengar på ökad marknadsföring av en idag uppenbart ihålig och rättsosäker sjukförsäkring vore att istället faktiskt försöka förbättra den!

Mer intressant än det som står i DN-artikeln är kanske det som inte står där. Även om jag var kritisk redan när regeringen, sommaren 2008, införde sina nya sjukregler trodde jag faktiskt att man denna gång skulle komma med mer än så här…

Regeringen gör exempelvis inget åt det faktum att vi har OECD-världens hårdaste regler för sjukersättning. Vi kommer alltså att fortsätta se fler ”enskilda fall” i media, där människor som helt uppenbart är svårt sjuka nekas ersättning från sjukförsäkringen. Inte heller gör regeringen någon justering av reglerna så att de som har partiell arbetsförmåga pga en kronisk diagnos, exempelvis reumatism, ges bättre förutsättningar att arbeta efter sin faktiska förmåga.

Regeringen nämner i DN-artikeln inte ens dagens uppenbart orimliga prövning mot en fiktiv (”reguljär”) arbetsmarknad, som sker redan efter ett halvt års sjukskrivning. Det innebär att små arbetsgivare kommer att fortsätta riskera att förlora värdefull och kompetent arbetskraft, d.v.s. att anställda som företagen investerat både utbildning och kunskap i redan efter ett halvt års sjukskrivning kan tvingas att ta ett annat jobb. Från fackligt håll kommer vi att fortsätta att tala om att sjukreglerna gör att man, redan efter ett halvt års ohälsa, i praktiken kan runda anställningstryggheten.

Lite överraskande är ändå att så lite sägs om nya satsningar på rehabilitering. Detta trots att olika analyser, exempelvis nyligen från Karolinska Institutet, pekat på allvarliga problem med den s.k. rehabiliteringsgarantin. Här borde alltså finnas stor anledning för regeringen att lära av misstagen och förbättra insatserna.

Istället för att stanna upp, tänka efter och göra en ordentlig översyn fortsätter regeringen alltså att lappa och laga i ett regelverk som de flesta av oss inser är fullt av irreparabla revor. Ska regeringen lyckas återskapa förtroendet för sjukförsäkringen räcker det knappast med dessa småjusteringar och ökade resurser till marknadsföring.

Det är hög tid att regeringen slutar upp med sina retoriska piruetter och släpper på den partipolitiska prestigen. Valrörelsen är faktiskt över. Ska vi klara av att lösa de allvaliga problemen som finns pga de nya sjukreglerna – vilka såväl socialarbetare, läkare, fackföreningar, kyrkans diakoner och biskopar samt gräsrötter i alliansens småpartier m.fl. pekat på – är det dags för Fredrik Reinfeldt och Ulf Kristersson att bättre leva upp till den ödmjukhet och lyhördhet som de så ofta själva framhåller att de besitter…

*********************************

Press: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, SVD5, SVD6, SVD7, SVD8, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, E24, SMP, Dagens Juridik,