I morgon ska arbetsmarknadsparterna träffas för att diskutera sjukförsäkringsfrågan med socialförsäkringsminister Ulf Kristerssons medarbetare. Socialdepartementet har inför denna träff bett oss lista de tre viktigaste förändringarna som vi helst vill se inom sjukförsäkringen.
Från LO:s sida är det lätt att lista ett antal problemområden:
1. De orimliga och rättsosäkra tidsgränserna måste bort! Dessa bör istället ersättas med stödjepunkter, där den enskilde har rätt att kräva rehabilitering och andra individuellt anpassade insatser som gör att man kan finna fram till en plats på arbetsmarknaden. Ett samhälle som inte klarar av att ta tillvara sina medborgares vilja till arbete får det mycket svårt att i framtiden klara de utmaningar man ställs inför. Det handlar såväl om den tilltagande ekonomiska globaliseringen som framtida demografiska utmaningar.
2. Fortfarande brister den s.k. rehabiliteringskedjans viktigaste länk, nämligen rehabiliteringen. En bild som blir allt tydligare för var dag som går är att många arbetsgivare idag väljer att sitta med armarna i kors och invänta de olika tidsgränserna, så att de sedan kan selektera bort den arbetskraft som inte bedöms kunna ”arbeta till 110 procent”. Här måste regeringen gå in och skapa drivkrafter för arbetsgivarna att ta sitt arbetsmiljöansvar på större allvar och att på olika sätt medverka till att de som drabbas av ohälsa effektivare får stöd tillbaks till arbetsmarknaden.
3. De orimligt hårda reglerna när det gäller sjukersättning (tidigare förtidspension) måste förändras. Det är fullständigt oacceptabelt att vi här ska ha ett av OECD-världens hårdaste regelverk. Den som exempelvis drabbats av en kronisk och långvarig sjukdom, som nedsätter arbetsförmågan, bör också ha rätt att känna trygghet. De rapporter som numera med jämna mellanrum kommer från läkare och organisationer som hjälper drabbade, om att vissa personer tvingas välja bort viktig behandling eller medicinering pga ekonomiska skäl, är fullständigt oacceptabelt i ett välfärdssamhälle av vår typ.
Åtgärdslistan kan tyvärr göras längre.
Samtidigt som vi sitter inne på socialdepartementet och diskuterar sjukförsäkringen växer kritiken mot bristerna i regeringens politik. Igår skrev exempelvis en rad personer, från olika delar av vårt samhälle, en mycket skarp och välformulerad debattartikel i Aftonbladet (AB). De uppmanar oss andra att sluta upp bakom ett påskupprop och kräva en mänskligare sjukförsäkring:
”Vi är många sjuka, anhöriga, vänner, läkare, anställda på FK och AF och sympatiserande med partier från vänster till höger, som tycker att skam har gått rundgång på torra land alltför länge, med förödande konsekvenser för människor. Det finns inte längre en fungerande försäkring för den som har oturen att bli sjuk.”
Vill socialförsäkringsministern fortsätta att framstå som ”ödmjuk” i sjukförsäkringsfrågan borde han ta till sig de synpunkter han får från parterna i morgon samt det centrala budskapet i den tidigare refererade artikeln:
”Borde ministern inte agera snabbt i fråga om några av de värsta fallgropar som redan har uppmärksammats? Varför ytterligare fördröja plågan för alla drabbade? Borde han inte ha som högsta prioritet nu att skriva ett ynka litet papper före den 22 mars, ett papper som bland annat skulle förhindra att de som nu utförsäkras drabbas lika hårt ekonomiskt som över hälften av de utförsäkrade hittills har gjort?”
Läs gärna hela AB-artikeln! Det är lätt för mig att instämma i de väl valda ord som artikelförfattarna formulerat. I morgon får vi ett första test på hur snabbt ministern är beredd att agera och vad som egentligen ligger bakom den ”ödmjukhet” han själv säger sig besitta…
**********************************
Press: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, AB1, AB2, AB3, AB4
Bloggat: Ett Hjärta Rött, Storstad, Martin Moberg, Fasan, Löntagarbloggen, Alliansfritt Sverige, Lena Sommestad